Vad innehåller egentligen växtbaserad mjölk från affären?

Du står framför mjölkhyllan i butiken. Framför dig har du en hel rad förpackningar med växtbaserad mjölk – vackra bilder på havre, mandlar och soja. Orden ”naturlig” och ”växtbaserad” ger en bra känsla av att du gör ett medvetet val.

Men vad finns egentligen i den där förpackningen?

Jag började ta reda på det när jag märkte hur annorlunda färdigköpt växtbaserad mjölk smakade jämfört med den jag gjorde själv.

Det jag upptäckte blev starten på Mylky – för att ge människor möjligheten att snabbt göra sin egen växtbaserade mjölk, utan tillsatser och utan onödigt avfall från förpackningar.

Procentandelen du borde känna till

Hur mycket av huvudingrediensen finns det faktiskt i växtbaserad mjölk från butiken?

Ungefär så här ser det ut:

• Sojamjölk: i genomsnitt 7 % soja
• Mandelmjölk: i genomsnitt 4,5 % mandlar
• Havre-, ris- och kokosmjölk: ofta bara 2–3 %

Resten är främst vatten – kompletterat med olika tillsatser för att ge rätt struktur, smak och hållbarhet. Det förklarar varför smaken är så annorlunda jämfört med hemgjord mjölk.

Socker – även i ”osötade” varianter

Många blir förvånade över havremjölk. På förpackningen står det ofta ”osötad”, och tekniskt sett stämmer det – inget socker har tillsatts.

Men under tillverkningsprocessen omvandlas stärkelsen i havren till maltos, ett socker med ett glykemiskt index på 105 (vanligt socker ligger på cirka 65).

Eftersom maltos bildas naturligt behöver det inte anges som tillsatt socker. För dig som vill hålla koll på blodsockret – eller lever med diabetes – är det bra att känna till.

Andra vanliga sockerarter på ingredienslistor:

• Rörsocker
• Dextros
• Maltodextrin (GI 110)
• Glukos-fruktossirap

Om någon av dessa står bland de tre första ingredienserna är produkten i praktiken sötat vatten med smak.

Förtjockningsmedel och stabilisatorer

Eftersom mängden av huvudingrediensen är så låg behövs förtjockningsmedel och stabilisatorer för att ge vätskan rätt konsistens och utseende.

Xantangummi (E415)

Detta är ett av de vanligaste förtjockningsmedlen i växtbaserad mjölk. Det framställs genom bakteriell fermentering av socker och förhindrar att vatten och fasta ämnen separerar.

Redan 0,1 % räcker för att öka viskositeten kraftigt. Ämnet (E415) är godkänt, men det är trots allt en industriell tillsats – inget du normalt skulle använda hemma.

Karragenan (E407)

Utvinns ur rödalger och har en mer kontroversiell bakgrund.

Viss forskning har kopplat karragenan till:

• Ökad risk för tarminflammation
• Ökad genomsläpplighet i tarmväggen
• Störningar i tarmmikrobiomet
• Minskad insulinkänslighet hos vissa personer

Amerikanska FDA förbjöd karragenan 2016 på grund av dessa risker. I Europa är det fortfarande tillåtet.

Lecitin (E322)

Ett emulgeringsmedel som gör att vatten och olja blandas. Det kommer oftast från soja eller solrosor. Solroslecitin föredras (ingen risk för GMO), men sojalecitin används oftare eftersom det är billigare.

Vegetabiliska oljor

Många produkter innehåller solros- eller rapsolja för att skapa en krämigare känsla och dölja den låga mängden av huvudingrediensen.

Dessa kraftigt raffinerade oljor är rika på omega-6-fettsyror, vilket i för stora mängder kan främja inflammation.

Hållbarhet och närinzgsvärde

För att klara flera månaders hållbarhet värms växtbaserad mjölk i butik upp till 135–150 °C (UHT-behandling).

Det ger lång hållbarhet – men påverkar också näringsvärdet:

• Aminosyror kan förstöras genom Maillard-reaktionen
• Värmekänsliga vitaminer försvinner delvis
• Akrylamid kan bildas – ett ämne som misstänks vara cancerframkallande

Mjölken kan stå i månader, men näringsmässigt blir den fattigare.

En typisk ingredienslista

Låt oss kika på en genomsnittlig förpackning mandelmjölk:

1. Vatten (95,5 %)
2. Mandlar (2 %)
3. Socker
4. Trikalciumfosfat (kalcium)
5. Solrosolja
6. Lecitin (E322)
7. Xantangummi (E415)
8. Karragenan (E407)
9. Vitaminer (B12, D2, riboflavin)
10. Salt

Huvudingrediensen – mandel – utgör alltså bara en bråkdel av innehållet. Resten är vatten, olja och tillsatser för att få rätt struktur, smak och hållbarhet.

Så väljer du bättre i affären

Om du ändå vill köpa färdiggjord växtbaserad mjölk – håll utkik efter följande:

Leta efter:

• ”Osötad” på förpackningen
• Kort ingredienslista (helst max 5–7 ingredienser)
• Huvudingrediensen tidigt i listan
• Berikning med kalcium och B12
• Inget karragenan (E407)

Undvik:

• Socker bland de tre första ingredienserna
• Maltodextrin
• Långa listor med E-nummer
• Otydliga beskrivningar som ”vegetabiliska oljor”

Tips: kyld växtbaserad mjölk (som står vid mejeri) innehåller ofta färre tillsatser än de som står i rumstemperatur.

Därför startade jag Mylky

När jag väl förstod vad som faktiskt fanns i de färdigköpta alternativen ville jag ha en bättre lösning. Jag gjorde min egen växtbaserade mjölk i flera år – men det tog mycket tid. Blötlägga nötter, mixa, sila… vi pratar om minst en halvtimme varje gång.

Ur den erfarenheten föddes idén till Mylky, att växtbaserad mjölk ska vara lika enkelt som att brygga kaffe.

Jag vill att man ska slippa att sila, slippa förtjockningsmedel, slippa krångel – bara få färsk mjölk på 60 sekunder, helt utan avfall från förpackningar.

Med hemgjord mjölk får du:

• Själv bestämma andelen huvudingrediens (5–15 % i stället för 2 %)
• Inga kemiska tillsatser
• Inga dolda sockerarter
• Mindre plast och avfall

Men tänk på:

• Du kan behöva tillsätta kalcium och vitaminer (finns som kosttillskott), eftersom färdigköpta kan vara berikade
• Färsk mjölk håller sig 3–4 dagar i kylskåp
• Det kräver en maskin

Det är ett annat sätt att tänka – men du får full kontroll över vad du dricker.

Huvudbudskap

Växtbaserad mjölk i butik är optimerad för hållbarhet, pris och konsistens – inte för näringsvärde eller enkelhet i ingredienser.

Förpackningarna med bilder på havre och mandlar innehåller oftast bara 2–7 % av den faktiska råvaran, blandat med vatten, olja och tillsatser.

Det är inte farligt – men det är bra att vara medveten. Du har två val:

• Köpa växtbaserad mjölk medvetet, och läsa ingredienslistan.
• Eller göra den själv, och veta exakt vad du dricker.

Nästa gång du står vid mjölkhyllan – vänd på förpackningen. Läs. Och bestäm sedan vad som passar dig bäst.